Fördelar med att välja kontorshotell i Bromma

Publicerad Lämna en kommentarPublicerad i Företag

Samarbete med Bromma Kontorshotell

 

Har du som jag suttit hemma alldeles för mycket nu under pandemin? Kanske funderar du på att hyra ni dig på ett kontorshotell?

Jag tänkte gå igenom några fördelar för att ge en inblick i hur det skulle kunna vara att hyra kontor hos Bromma Kontorshotell.

Bromma Kontorshotell är ett flexibelt och personligt kontorshotell i ett av Stockholms mest expansiva områden. Dom har funnits sen 1992 och har ca 50 kunder som sitter på ca 75 kontor.

Välj en passande adress

Nära till stan, nära till Bromma Flygplats och shopping. Enkelt att ta sig till kontoret kommunalt eller med bil, enkelt att parkera, enkelt att jobba. Det är några av fördelarna som Bromma kontorshotell kan erbjuda när det kommer till läge. Och för många av oss som inte har så mycket tid över och kanske har behov av att resa en del i tjänsten så är detta perfekt! Bromma Blocks erbjuder massor av bra lunchalternativ!

 

 

Vill man hinna med en lunchpromenad så finns lillsjön nära kontoret. Det är en väldigt fin och harmonisk runda att ta för att rensa tankarna lite!

Privat kontor eller coworking?

Här erbjuds möjlighet att hyra ett eget kontor, men man får också tillgång till gemensamma ytor som konferensrum, mötesrum och lounger. Detta ger en känsla av gemenskap och man får kollegor i de andra bolagen som också hyr in sig på kontoret.

 

Virtuellt kontor

Skulle du känna att du inte är redo för ett kontor eller om du inte skulle ha behov av ett kontor men däremot vill ha en annan företagsadress än din hemadress så erbjuder Bromma kontorshotell virtuella kontor.

I detta ingår företagsskylt, postfack/postadress och receptionsservice.

  • Möjlighet att få posten scannad och vidaresänd regelbundet.
  • Möjlighet att få posten eftersänd regelbundet.
  • Möjlighet att hyra konferens och samtalsrum till rabatterade priser.
  • Telefontjänst

 

Kontor för en dag

Har man bara behov av att hyra ett kontor för ett par dagar så går även det jättebra! Man får då tillgång till eget kontor men också till alla andra ytor som kontorshotellet erbjuder! Lounge, pentry mm.

Parkering

Kontorshotellet erbjuder även dig som hyresgäst möjlighet att hyra egen parkering! Det finns parkeringsplatser direkt utanför kontoret och platsen märks upp med ert företagsnamn. Detta är en enorm fördel för oss som bor i storstäder där parkering kan bli till ett stort bekymmer varje morgon. Det finns även möjlighet till att hyra parkering för gäster.

Enkla steg och misstag när du sökordsoptimerar din blogg

Publicerad Lämna en kommentarPublicerad i Företag

Sökmotoroptimering, eller SEO, är en av grundstenarna inom marknadsföring. Tanken är att optimera innehållet på din webbsida, blogg eller webbutik så att du dyker upp högt bland (Googles) sökresultat då en person söker efter det du optimerar mot, samt att din sida då är relevant och ger svar på det personen letar efter.

Och varför ska du göra det? Kort svar, för att få trafik till din plattform. Nästan 90% av all trafik går via Google-sök, så som marknadsförare tänker jag att det är rätt självklart att det är där du ska synas.

För att kunna sökmotoroptimera sidor och inlägg behöver man först förstå vad det i slutändan är man kan och borde göra. SEO är i sig inte kärnfysik, men det svåra är att göra det rätt. Och att veta när man gör det korrekt!

Här nedan tar vi en titt på vad du kan sökoptimera på din blogg, samt vilka de vanligaste sökmisstagen är och hur du undviker dem.

 

Snabba SEO fix för din blogg

I slutändan måste innehållet på din sida vara bra för att det över huvudtaget ska gå att optimera, så kvalitativt innehåll är A och O. Har du redan fixat den biten kan du sätta igång och sökförbättra resten.

Här är några tips på vad du kan optimera direkt.

1. Nyckelord eller nyckelfraser. Ladda ner Yoast till din (WordPress) blogg, som tillåter dig att se hur “väl” du använder ditt nyckelord eller -fras. I Keywordplanner eller genom att googla får du en överblick över vilka sökord det lönar sig att använda.

2. Bra rubrik (H1) och URL. En bra rubrik är beskrivande och klickvänlig. Dessutom är den runt 50-60 tecken lång. URL:en ska vara läsbar och relevant.

3. Metabeskrivning. En metabeskrivning som öppnar upp vad inlägget handlar om. Använd Yoast för det.

4. Interna länkar och alt-texter. Externa länkar till värdefulla sidor är såklart bäst, men inget du fixar till i en handvändning. Börja med att länka internt och skapa samband mellan dina sidor och bloggposts. Se till att det alltid är relevanta länkar. Samtidigt kan du lägga till alt-texter till dina bilder så att också Google kan läsa dem.

5. Ta bort dubletter av sidor. Inga dubletter är bra ur ett sökperspektiv och du kan själv se till att du i alla fall inte har dubletter på din egen sida. Kombinera liknande material till en matigare helhet så kommer du i slutet ha färre men bättre sidor.

6. Teknisk funktionalitet. Ha en mobiloptimerad sida som laddar snabbt och är https-skyddad, innehåller en XML-sitemap och robot.txt-fil.

 

Ranka utan SEO optimering

Detta är några optimeringspunkter du kan (och bör) ordna upp redan idag om du vill nå bättre positioner på Google.

Du kan ha haft tur och i misstag rankat på något utan SEO, men genom att medvetet arbeta för att synas kommer du också att göra det med större sannolikhet. Men kom ihåg att göra det rätt.

Här nedan delar jag med mig av fyra vanliga misstag man ofta gör då man börjar med SEO, samt hur det går att undvika dem.

 

Fyra vanliga SEO misstag – ändra kurs idag!

1. Fokuserar på fel saker. Du SEO-optimerar allt du gör utan att egentligen fråga dig själv varför du gör det och vad du vill åstadkomma med din optimering. Som med alla marknadsföringsansträngningar kräver sökmotoroptimering en plan och att du följer upp planen.

2. Inte vågar byta riktning. SEO är välkänt inget du gör över en natt. Optimering kräver tid och energi. En bra tumregel är att resultaten borde börja synas inom ett halvt år. Ser du ändå ingen förändring i din Google trafik efter den tiden fungerar antagligen inte din strategi. Häng inte kvar i det gamla utan fundera om!

3. Tror saker. Du tror att din sida kommer upp i sökresultaten, kanske googlar för att försöka hitta dina poster och tror att din SEO optimering ger resultat. SEO handlar inte om tro eller att anta hur algoritmen (Googles) fungerar. SEO är att analysera resultat och jämföra det med utgångsläget eller vald mätpunkt. Det är data och svart på vitt.

4. Du struntar i SEO. Du skiter i allt ovan, för det går ju ändå bra för din blogg. Det är okej, såklart, men tänk hur bra det kunde gå om du satte ner lite mer tid och energi på din optimering..

 

Det finns alltid mer att göra och lära sig om SEO

Sökmotoroptimering är en fortgående process. Jag själv tycker SEO är ett väldigt tacksamt fält att jobba med, eftersom du kan göra lite och relativt snabbt se stora resultat.

Känns alltid lika fint då man ser ett inlägg som man SEO:at stiga på Google och skapa trafik ännu långt efter det publicerades. Marknadsföraren i mig myser bara av tanken!

Har ni fler frågor om SEO är det bara att ställa dem i kommentarerna nedan. Hoppas ni gillade inlägget och vi hörs!

Utveckla din story med rätt design

Publicerad Lämna en kommentarPublicerad i Företag

Har du en inre bild av hur din artikel skulle se ut när den kommer i tryck? Med design kan du utveckla din story och skapa ett nytt perspektiv. Bilder, färg och form kan bli verktyg även i din kreativa verktygslåda.

Får du tankar om hur din text skulle kunna presenteras medan du skriver, fast du själv aldrig har arbetat med design? Föreställer du dig att en viss design, i specifika färgskalor skulle bidra till att förstärka en särskild känsla du försöker förmedla i din text? Blir du rent av besviken efter publicering ifall designen och bilderna inte lyckas förstärka budskapet i din text? Varför inte gå in för att själv lära dig design, så att du får möjlighet att presentera din text som du själv vill!

Den kreativa processen

Du sitter och skriver med glödande motivation. Artikelidén är som skapad för dig. Fingrarna dansar över tangentbordet och du känner att du har flyt i texten. Bokstäver bildar ord som sätts samman till väloljade formuleringar. Om du är som jag, börjar du redan nu fundera på hur du ska designa din artikel … Eller är det kanske så att du inte riktigt är där än, men gärna vill!

Inre bild

Kanske föreställer du dig ett foto som förmedlar det du beskriver. I din tankevärld placerar du den bredvid stycket du skriver. Texten i sig får en specifik form, du föreställer dig att den placeras i två spalter, det vackra fotot du föreställt dig växer och upptar hela den motsatta sidan. Texten flyttar sig och ger plats, då den växer över mittuppslaget. När artikeln är färdig tre timmar senare har du också en färdig bild över hur du önskar att designen ska se ut.

Design – ett redskap

För mig är design ett redskap jag kan ta till för att utveckla texten jag skriver. Frågan jag ställer mig är hur jag ska göra för att skapa en fin inramning till texten. Design kan göra så att själva artikeln även blir visuellt tilldragande. Du kan även förmedla en känsla genom de färger du väljer till din design. En beskrivande bild tar storyn du skriver till en ny nivå. Du kanske också skapar inre bilder när du skriver en text. Ta till vara på dessa, på samma sätt som du använder orden för att förmedla ett budskap.

Rätt eller fel design

Design är ett bra redskap – om den används rätt. Fel design, som inte passar texten, kan istället hålla storyn tillbaka. Du kanske upplever att du har skrivit en positiv text, men färgskalan är alldeles för dyster. I en annan artikel passar inte fotot som ska skildra personerna i artikeln. Artikeln handlar om det hårda livet de lever, men bilden passar bättre på en filmaffisch till en Hollywood-film. Du upplever det som att designen försöker att tvinga in en kub i ett klot. Designen är ett fängelse, där din välskrivna artikel har placerats.

Eget intresse av design?

Är du en av dem som kan förlora dig själv i de vackra uppslagen i A new type of inprint och IdN Magazine, eller är du som jag och tar med dig ett exemplar av tidningen Buffé från Ica-butiken bara för att du är imponerad av designen. Då behöver inte steget till att själv börja designa vara särskilt stort.

Hur ska du börja?

Det naturliga första steget är att välja vilken programvara du ska använda. Har du budgeten eller möjligheten att arbeta professionellt med design är InDesign ett bra alternativ. InDesign används framför allt till att designa magasin, tidningar och böcker, men kan lika gärna användas till att designa flyers och visitkort.

I InDesigns masterpage-template kan du bland annat skapa en enhetlig design för dokumentet. Med lätthet kan du även skapa sidnumrering som automatiskt återkommer på varje sida. InDesign kan generera en innehållsförteckning som automatiskt uppdateras om du gör ändringar i dokumentet. Om du vill att en sida ska täckas av en bild, är det lätt att ändra färgen på sidnumreringen på den aktuella sidan för att göra den tydligare. Det finns många fler verktyg du kan använda vid grafisk formgivning. Du kan exempelvis göra så att texten formar sig längs konturerna på en bild. Du kan arbeta med transparens, så att en textruta som placeras ovanpå en bild har en ljusare färg. Eller varför inte ändra färgen på texten så att den ändras beroende på vilken färg bakgrunden har. När du arbetar med inDesign är det bara fantasin som skapar begränsningarna. Det finns även andra alternativ på marknaden. Gemensamt för dem är att de har olika många av de funktioner som finns i InDesign. Fördelen med dessa är att de oftast kostar betydligt mindre.

Ett program som kort efter att det lanserades utsågs till InDesigns nya utmanare är Affinity Publisher. Serifs nyaste program som är skapat för att designa magasin. Ett annat populärt alternativ är QuarkXpress som först lanserades för Mac, men nu också kan installeras på Windows.

Tips på hur och var du kan lära dig att designa

Att lära sig layout-programmen på egen hand är inte lätt, de är ofta avancerade och det är svårt att själv skapa sig en uppfattning om vad man kan använda de olika verktygen till. Eller hur man ska göra för att skapa ett eftertraktat utseende. InDesign är det layoutprogram där utbudet av kurser är störst på grund av populariteten.Kursportalerna är lättillgängliga och har oftast ett stort utbud på kurser att välja mellan. Det finns många gratiskurser. Men generellt sett håller kurserna som kostar pengar högre kvalitet.

Framför allt vill jag rekommendera någon av de stora kursportalerna som har många användare. De har ett större utbud, där det är lättare att hitta de bästa kurserna! Den kurs som har fler användare än de konkurrerande kurserna och högst betyg är oftast den bästa.

Själv har jag mestadels använt Udemy.com. Några gånger varje år sänker de priserna på kurserna med upp till 2 000 kronor. Lynda.com är en annan kursportal med samma betalmodell. Skillshare.com är en nyare portal, där alla kurser ingår om man tecknar ett abonnemang.

Lycka till!

Jag hoppas att jag med min text har lyckats övertyga dig om att det är en bra investering i både tid och pengar att lära sig design. Föreställ dig känslan första gången en artikel, där du ansvarar för både text och design publiceras… Den känslan är mödan värd!

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Publicerad Lämna en kommentarPublicerad i Företag

Spar på tid och krafter – effektivisera arbetsflödet i din content marketing!

Att punkta upp och visualisera det redaktionella arbetsflödet är en bra idé. Det skapar överblick och underlättar att tidplaner hålls, att inga moment glöms bort och att saker och ting görs i rätt ordning.

Flödet kan se ut på flera olika sätt, men innehåller ett antal givna moment. Se till att ha koll på dem, avsett om du är ny som ansvarig innehållsproducent eller en slipad veteran!

Vi tänker oss en lite större produktion – till exempel en tryckt tidning, löpande och planerad publicering på webben utifrån ett magasinstänk eller ett nyhetsbrev med åtminstone fyra-fem illustrerade texter. De moment vi tar upp är:

  • Redaktionell plattform.
  • Redaktionsmöte.
  • Återkoppling.
  • Tidsplan.
  • Vem gör vad?
  • Briefer.
  • Bilder.
  • Texter.
  • Korrektur och godkännande.
  • Grafisk formgivning.
  • Korrektur och tryck.
  • Digital publicering.

Det här är det andra och avslutande blogginlägget om det redaktionella arbetsflödet.

Vem gör vad?

Här rekommenderas vårt tidigare blogginlägg om redaktören roll. Av det skulle man kunna dra slutsatsen att redaktören gör allt. Så är sällan fallet. Men redaktörens helikopterperspektiv och ansvar för att strukturera och organisera arbetet är själva ryggraden i den redaktionella processen. Detta oavsett om redaktören endast är produktionsledare, själv är huvudskribent eller ett mellanting – det senare är det vanligaste.

Så skriver du en brief

Alla som bidrar till produktionen – oavsett det gäller text, foto, illustrationer, rörlig bild, animationer, korrektur eller layout och formgivning – måste briefas.

Briefer till skribenter innehåller

  • en beskrivning av uppdraget
  • önskad vinkel
  • kontaktpersoner
  • uppgifter om textlängd och manusstopp
  • skrivregler
  • var texten ska publiceras
  • publiceringsrättigheter.

För en rutinerad skribent ska detta räcka, men vid behov kan du komplettera med till exempel ytterligare bakgrund om intervjuobjektet/ämnet och ge exempel på frågor.

Fotografer behöver briefas om

  • önskade typer av motiv
  • ungefär hur många bilder det är tänkt att publiceras
  • om du har särskilda önskemål om höjdare och breddare
  • om du har särskilda önskemål om bakgrund
  • var bilderna ska publiceras
  • publiceringsrättigheter.

Till hårt mallade layouter – vilket är vanligt när det gäller omslagsbilder – kan fotobriefen behöva vara väldigt konkret. Det kan gälla att nedre tredjedelen av bilden måste vara enhetlig eftersom det ska ligga rubrikpuffar där, eller att det måste finnas luft över motivet i överdel för att ge plats åt tidningshuvudet.

Skriftliga briefer är bäst. Även om det ibland kan kännas som att du skriver skickligt yrkesfolk på näsan, så är det bättre att vara övertydlig än att ta saker för givna. De flesta uppskattar den tydligheten och du framstår som just så professionell som du ju faktiskt är.

Kom ihåg bilderna – och prioritera dem!

Det här hänger såklart ihop med fotobriefen. Det är viktigt att ha ett genomtänkt bildspråk i ditt innehåll, något som alltför ofta glöms bort eller inte prioriteras. Hur ditt bildspråk ska se ut ska definieras i den redaktionella plattformen, som utöver ett skriftligt dokument även består av en grafisk AD-skiss.

Absolut viktigast är att bilderna är relevanta och tillför något. Allra helst ska bilderna kunna stå för sig själva och – liksom för övrigt rubrikerna – förmedla något även till den som bara bläddrar eller skrollar.

Undvik opersonliga bilder inköpta eller nedladdade från en bildbank. Någon enstaka kan fungera, särskilt i notissammanhang. Och en välvald och sammanfattande genrebild är bättre än en radda porträtt på ”gubbar i slips”.

Stäm av texterna mot plattformen

Var noga med att se till att texterna uppfyller inte bara det som du har angett i brieferna, utan att de även stämmer överens med den redaktionella plattformen. Vad är till exempel sagt om fack- och specialuttryck? Förhoppningsvis har ni bestämt att de ska förklaras i den mån de alls ska vara med. Få saker skapar ett sådant avstånd till läsaren som interna begrepp och uttryck.

Fundera också kring tonaliteten och stäm av med plattformen. Är texterna skrivna i aktiv form och talar de direkt till läsaren? Finns det viktigaste eller mest intressanta med i början eller gömmer det sig mot slutet?

Sätt rubriker som lockar till läsning och skapar förväntan – men var noga med att rubriken inte lovar mer än texten håller. Tänk också på att olika kanaler ställer olika krav på rubrikerna. I tryck kopplas rubriken till bilden på ett tydligare sätt och rubrik och bild kan tala till varandra och bilda en helhet.

På webben måste rubriken vara mycket mer konkret och ska svara på läsarens fråga ”varför ska jag läsa/klicka på det här?”. Den ska kunna stå för sig själv och fungera i sökresultat och länkningar. Ska ditt material både tryckas och publiceras digitalt behövs alltså två olika rubriker.

Dessa kan eller ska korrekturläsa och godkänna

Vilka som ska godkänna en text för publicering kan vara något av en snårskog. Hänsyn kan behöva tas till både formella och informella hierarkier i en organisation.

Intervjupersoner ska alltid få läsa texten och kunna ändra sina citat för att vara bekväm med dem. De flesta människor är inte vana vid att bli intervjuade och kan vilja slipa på sina pratminus när de ser dem svart på vitt.

  • Uppgiftslämnare som stått för faktabakgrunder och andra sakuppgifter men inte är citerade eller ens namngivna ska också läsa. Många sakfel rensas bort på det sättet.
  • Arbetsledare, chefer samt kommunikatörer kan också vilja vara involverade i slutgodkännandet. Det är bra att kolla innan jobbet görs hur det förhåller sig, annars kan det bli tidsödande korrekturrundor på slutet.
  • Ibland kan texterna även behöva gå via den juridiska avdelningen i din organisation eller hos uppdragsgivaren.
  • Redaktören lägger alltid den absolut sista handen vid texterna, bland annat för att se till att grammatik och stavning är rätt.

Så lämnar du över till formgivare och digital redaktör

Gäller det en tryckt tidning ska materialet formges grafiskt, det vi kallar layout. Till detta behövs en sidplanering eller sidskiss med allt material disponerat.

Ett bra tips är att text- och bildfiler har samma namn som på sidplanen. Det underlättar för den grafiska formgivaren och sparar tid. Lämna ett så komplett material som möjligt, det vill säga med rubriker, mellanrubriker, bildtexter, textförfattare och fotograf.

Samma gäller webbpublicering och bloggar, med den skillnaden att du inte behöver göra en sidplan. Här är en publiceringskalender viktig och det verktyg som styr.

Var noggrann i korrekturet – och underskatta inte värdet av ett fysiskt provtryck

Sista kollen av en tryckt tidning görs i det så kallade provtrycket. Ett riktigt provtryck är i egentlig mening ett första exemplar som har gått igenom tryckpressen. Dessa används sällan idag, endast i de fall tryckkvalitet och färgåtergivning är av yttersta betydelse.

Istället används vanligen ett digitalt provtryck, en högupplöst utskrift av hela tidningen eller nyhetsbrevet. Det är bara i ett sådant du med egna ögon kan bedöma sådant som upplösning i fotografier och illustrationer. En lågupplöst motsvarighet kallas för plotter.

Digitala provtryck kostar några hundralappar och vår erfarenhet är att det är värt varje krona framför att endast granska och godkänna en tryck-pdf. Vi har många gånger upptäckt korrekturfel av olika slag först när vi har bläddrat i trycksaken, avvikelser varken vi eller utgivaren har sett i tryck-pdf:n. Vad detta beror på har vi inget svar på, vi kan bara konstatera av erfarenhet att ett fysiskt provtryck är den bästa slutliga kontrollstationen i produktionen.

Var lika noggrann med det digitala

Digitala publiceringar ska korrekturgranskas lika noga som tryckta, även om det alltid finns möjlighet att justera i efterhand i sådant som är publicerat online.

Och glöm för all del inte att berätta för världen att du har nytt digitalt innehåll ute! Skicka ut ett elektroniskt nyhetsbrev med puffar och korta sammanfattningar med länkar. Twittra, facebooka och instagramma!

Det gäller såklart även när den tryckta tidningen har levererats från tryckeriet. Publicera den som pdf på din webbplats – och använd dina sociala kanaler för att berätta att den finns där.

Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring

Publicerad Lämna en kommentarPublicerad i Företag

Medvetna konsumenter lockar till miljö- och hållbarhetspåståenden i företagens marknadsföring. Men kraven på vad som får sägas inom detta område är extra hårda. Ta reda på vad som gäller genom att läsa denna artikel av advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.

Idag är det självklart för företag att framhäva sitt miljöarbete i marknadsföringen. Konsumenter blir allt mer medvetna om att deras konsumtionsvanor har en miljöpåverkan, vilket gjort att användandet av olika miljö- och hållbarhetspåståenden fått ett betydande kommersiellt värde.

Därför kan det vara frestande att tänja lite på sanningen för att locka miljömedvetna konsumenter. Men eftersom det ställs extra höga krav på miljöpåståenden måste du som marknadsförare verkligen ha koll på vad som gäller.

Marknadsföringslagen sätter ramarna

De rättsliga ramar som ett företag måste förhålla sig inom när det gäller miljö- och hållbarhetspåståenden om företaget och dess utbud, framgår av marknadsföringslagen. Denna lag förbjuder marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed eller är otillbörlig.

Vad är god marknadsföringssed?

God marknadsföringssed definieras som god affärssed, eller andra etablerade normer som syftar till att skydda konsumenter och företagare vid marknadsföring av produkter och tjänster. Vägledning om vad som är god marknadsföringssed inom ett område återfinns exempelvis hos Konsumentverket, branschorganisationer och i rättspraxis.

ICC, Internationella Handelskammaren, är en central aktör som har tagit fram specifika regler för miljöpåståenden. Av ICC:s regelverk framgår bland annat att vaga eller ospecifika påståenden om en viss positiv miljöpåverkan endast får användas om de utan reservation är giltiga under alla rimligen förutsägbara förhållanden – det vill säga förutsatt att påståendena är vederhäftiga. Om detta inte är fallet ska sådana generella miljöpåståenden vara tydligt förklarade eller inte användas alls.

ICC förklarar att detta särskilt gäller uttryck som ”miljövänlig”, ”ekologiskt säker”, ”grön”, ”hållbar”, och ”klimatsmart”. Sådana uttryck bör endast användas om de kan verifieras med mycket betryggande bevisning eller inte missförstås.

God affärssed inom miljöområdet är ofta branschspecifik och olika branschorganisationer har identifierat behovet av att reglera området för att både skydda sig själv och konsumenter och ger ut uppförande- och branschkoder. Därutöver har olika miljöstandarder skapats, så kallade ISO-standarder, vilka kan vägleda företagare att följa god affärssed och lagstiftningen.

Vad är vilseledande marknadsföring?

Marknadsföring som är vilseledande betraktas som otillbörlig om den sannolikt påverkar en konsuments förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut, exempelvis att köpa tjänsten eller produkten.

Ett företag får i sin marknadsföring inte använda sig av felaktiga påståenden som är vilseledande i fråga om sin egen eller någon annans näringsverksamhet. Sådana påståenden och framställningar skulle till exempel kunna röra produktens ursprung, användning och risker såsom inverkan på hälsa och miljö.

Ett företag får inte heller utelämna väsentlig information i marknadsföringen. Med vilseledande utelämnande avses även sådana fall när den väsentliga informationen ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt.

Det är den genomsnittliga konsumentens tolkning av miljöpåståendet som avgör om det upplevs som vilseledande.

Praxis på området

Det finns flera domar som kan ge vägledning om vad som är tillåtet i ljuset av marknadsföringslagen, varav ett nyligen avgjort mål vid Patent- och Marknadsdomstolen (PMT 7754–18) kan nämnas särskilt.

I fallet marknadsförde ett bolag isoleringsmaterial genom påståenden som exempelvis ”miljöriktig isolering”, ”minimal miljöpåverkan” och ”tär inte på jordens tillgångar”. Bolaget i fråga ansåg sig kunna presentera bevis för sina påståenden, men domstolen ansåg att riktigheten i påståendena inte motsvarade de höga kraven på riktighet och de betraktades därför som ovederhäftiga.

Eftersom marknadsföringens innehåll sannolikt påverkade mottagaren att fatta ett välgrundat affärsbeslut ansågs den otillbörlig. Av detta kan man dra slutsatsen att det är mycket svårt att styrka onyanserade påståenden.

Konsekvenserna kan bli stora

Företag som inte följer lagar och regler vid användning av miljö- och hållbarhetspåståenden kan vid vite förbjudas att använda det vilseledande begreppet. Konsumentombudsmannens kostnader för att driva ett sådant mål kommer då regelmässigt att bäras av det företag som förbudet riktas mot.

Om användningen inte upphör kan domstolen utdöma vitesbelopp och i särskilt allvarliga fall marknadsstörningsavgifter.

Tänk på det här

Om du överväger att använda dig av miljö- och hållbarhetspåståenden i din marknadsföring finns det ett antal viktiga saker att ha i åtanke:

    • Följ grundreglerna för marknadsföring.
    • Ha koll på relevanta uppförande- och branschkoder.
    • Påståenden ska vara sanningsenliga och kunna styrkas.
    • Påståenden ska vara precisa, avgränsade och konkretiserade.

Förlora inte konsumentens förtroende

Konsekvenserna av att lättvindigt slänga sig med miljö- och hållbarhetspåståenden kan vara flera. Vi har i denna artikel tagit upp de ekonomiska såsom förbud vid vite, kostnaderna för att driva målet och marknadsstörningsavgifter.

Emellertid är sannolikt den mest kostsamma konsekvensen att konsumenter och andra förlorar förtroendet för företaget och dess produkter.

 

Content marketing v/s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå

Publicerad Lämna en kommentarPublicerad i Företag

Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din content marketing? Då har du säkert upptäckt att var och varannan byrå i kommunikationsbranschen numera påstår sig vara experter på ämnet. Begreppet används flitigt av många, vilket gör det svårare för dig som köpare att veta vem eller vilka du ska vända dig till. I denna artikel hjälper Lars Wirtén dig på traven!

Gå tillbaka och titta på rubriken. Du ser att jag har gjort inlägget till en ”match” mellan begreppen content marketing och redaktionell kommunikation. Det är viktigt att du börjar där. Innan du går vidare i ditt urval av byrå ska du säkerställa att byrån har gedigen kompetens i och erfarenhet av att producera redaktionellt material. Det säkerställer att byrån i grund och botten tänker redaktionellt, som en publicist.

Om inte det kriteriet är uppfyllt, gå vidare. Var hård här. Detta är ett absolut krav och ett grundläggande kriterium för att med trovärdighet kunna påstå att man kan content marketing.

Vad är det du behöver?

När du har kommit så långt gäller det att skilja agnarna från vetet: är det fråga om en byrå som bara satt en ny etikett på sin gamla kompetens, det vill säga redaktionell kommunikation? Eller har byrån tagit till sig content marketing fullt ut och kan erbjuda dig stöd i det du faktiskt behöver för att nå affärsresultat?

Börja med att ställa frågan: vad är det du egentligen behöver? Är det begränsat till att producera en kund- eller interntidning, där ni själva tar hand om att koppla innehållet till er digitala kommunikation? Då är leverantörer specialiserade på och begränsade till redaktionell kommunikation ett bra val. Men om du behöver hjälp med att få ut innehållet i digitala medier och skapa förutsättningar för dina läsare att hitta det, då ska du söka en byrå som verkligen specialiserar sig på content marketing.

Sex grundläggande faktorer

Jag funderade på vilka grundläggande faktorer du som köpare bör titta på när du bedömer en byrå som säger sig erbjuda content, både på strategisk nivå och produktion av innehåll. Jag landade i nedanstående sex faktorer.

1. Rätt rubriker

Det här är lätt att se och bedöma och samtidigt väldigt grundläggande och viktigt. Det amerikanska företaget Coschedule har analyserat vilka bloggrubriker som delas mest. Coschedule erbjuder ett verktyg för publiceringskalendrar som är uppbyggt så att de har fått tillgång till nära en miljon bloggrubriker i sitt system. De analyserade de rubriker som delades mest: kunde de se ett mönster?

Till att börja med: 89 procent delades färre än 100 gånger. Endast elva procent fungerade med andra ord som tänkt. Vad är det som gör att dessa klickas? Deras analys visar följande:

  • Listor äger, exempelvis ”Sex bastips som kickar igång din content marketing”. De ger löften, talar tydligt och kortfattat om vad inlägget handlar om och antyder att läsaren snabbt kommer kunna ta till sig ny, nyttig kunskap.
  • Använd ”du” och ”din”. Det signalerar ett direkt tilltal till läsaren som uppenbarligen fungerar.
  • ”How to…”-rubriker fungerar väldigt bra. På svenska lämpligast ”Så…” eller ”Hur du…”, exempelvis ”Hur du får läsaren att älska ditt innehåll”. Precis som listor lovar de ny och handfast kunskap på kort tid.
  • Frågor är effektiva då de tydligt utlovar ett svar som belöning för att du klickar.
  • Använd sökord i rubriken. Tänk utifrån läsarens perspektiv: vad söker de efter och vilka ord använder de? Använd samma ord. Kan du till och med få in en hel tänkbar sökmening, så kallad ”long tail”, ökar chanserna betydligt att du hamnar högt i sökningen, blir läst och – delad. Exempel: ”Nio bilder som förklarar: Vad är content marketing?”. Rubriken kanske framstår som en smula avig. Varför används inte rak ordföljd i en mening? Svaret på varför ett kolon har petats in är att ”vad är content marketing?” är en hyfsat vanlig sökfras.

Marcus Sheridan, en av de mest framgångsrika amerikanska affärsbloggarna inom content marketing, har utöver ovanstående noterat att även jämförelser får väldigt bra respons, det vill säga X v/s Y. Gärna jämförelser med konkurrerande tjänster eller produkter. Ett exempel är rubriken på det här inlägget.

2. Tänker sökmotorer

En bra contentbyrå sätter sökmotoroptimering högt på agendan. Har din hemsida rätt struktur och innehåll utifrån vad sökmotorerna (i princip Google) söker efter? Använder du rätt söktermer i dina blogginlägg (se ovan)? Hur kan ni få fler länkar in till er sajt? Contentbyrån ska ha detta för ögonen när de producerar innehåll och själva ha eller kunna lotsa vidare till experter på sökmotoroptimering.

Om du endast behöver hjälp med innehåll i tryckt media räcker redaktionell kommunikation utmärkt. Så fort du går in i det digitala landskapet är en anpassning till sökmotorer nödvändigt.

3. Kompetens på marknadschefsnivå

Här ska det inte skilja mellan contentbyrån och den rent redaktionella byrån. Kompetens att ta fram läsar/kundprofiler, så kallade personor, genomföra kundundersökningar och ta fram och formulera strategi ska finnas. Om du sitter i en stor organisation bör byrån också ha erfarenhet av och/eller insikt i hur stora organisationer fungerar internt. Du kan behöva hjälp att lotsa genom dina förslag och få gehör för din satsning.

4. Kompetens inom sociala medier

En contentbyrå har koll på sociala medier och inte minst, förstår hur dessa fungerar. Inte bara ur användarperspektivet utan även hur deras algoritmer fungerar: vad krävs för att inläggen ska visas, vilka typer av innehåll favoriseras, vilka ratas?

5. Kopplar allt till sälj

Content marketing har ett syfte: att driva affärer och skapa så kallade leads. En lead är en person som i samband med dina aktiviteter har lämnat ifrån sig sina kontaktuppgifter, i huvudsak sin e‑postadress. Det kan vara i utbyte mot att få dina nyhetsbrev, en vitbok eller inbjudningar till frukostmöten för att ta några exempel. Detta kallas konvertering.

Här finns det idag flera intressanta verktyg för säljorganisationen att utnyttja. Det kan vara pop-up-sidor med någon form av erbjudande som visas när ett visst kriterium du har bestämt är uppfyllt. Det kan vara att spåra vem på individnivå som är inne på din hemsida, även det utifrån vissa förbestämda kriterier. Allt handlar i slutänden om att få kunskap om exakt vem som visar aktivt intresse för din produkt eller tjänst. Genom att fånga upp denne i köpprocessen ökar chansen till avslut och order betydligt.

Den här kopplingen mellan marknadsföring och sälj ska en contentbyrå ha i sitt upplägg, sitt sätt att tänka från början och i sitt nätverk av samarbetspartners. Hela poängen är: utan content inga konverteringar. Utan koll på och system för att ta hand om konverteringarna, färre affärer.

6. Bedriver egen content marketing

Skomakarens eget barn du vet. Tidigare har det varit svårt att bedöma hur bra en kommunikationsbyrå själv är på sin egen specialitet. Med content marketing är det enklare; du ser direkt på deras hemsida om de lever som de lär. Hittar du värdefullt innehåll som du själv har nytta av? Sätt det du ser i förhållande till byråns storlek, det vill säga vad som är rimligt att begära resursmässigt, och gör en egen bedömning. Kan de sin sak?

Har byrån inte ovanstående har den satt ny etikett på gammalt innehåll. Behöver du hjälp att producera en kundtidning eller om din organisation har egen kompetens inom digital marknadsföring räcker det gott. Inga problem. Men så fort du tar klivet in i det digitala landskapet och inte har kompetensen eller tiden att själv sköta det digitala, ska du försäkra dig om att din byrå kan content marketing på riktigt.

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Publicerad Lämna en kommentarPublicerad i Företag

Effektivisera arbetsflödet i din content marketing. Det finns flera anledningar. Inte minst spar du tid.

Att punkta upp och visualisera det redaktionella arbetsflödet är en bra idé. Det skapar överblick och underlättar att tidplaner hålls, att inga moment glöms bort och att saker och ting görs i rätt ordning.

Flödet kan se ut på flera olika sätt, men innehåller ett antal givna moment. Se till att ha koll på dem, oavsett om du är ny som ansvarig innehållsproducent eller en slipad veteran!

I det följande tänker vi oss en lite större produktion – till exempel en tryckt tidning, löpande och planerad publicering på webben utifrån ett magasinstänk eller ett nyhetsbrev med åtminstone fyra-fem illustrerade texter.

De moment vi tar upp är:

  • Redaktionell plattform
  • Redaktionsmöte
  • Återkoppling
  • Tidsplan
  • Vem gör vad?
  • Briefer
  • Bilder
  • Texter
  • Korrektur och godkännande
  • Layout och original
  • Korrektur och tryck
  • Digital publicering

Den redaktionella plattformen

En redaktionell plattform är i korthet ett strategiskt och praktiskt verktyg som säkerställer att varje utgåva av tidningen, nyhetsbrevet eller den löpande publiceringen innehåller den typ av innehåll som ni har kommit överens om.

Rätt använd förenklar och påskyndar plattformen allt planeringsarbete och gör det lätt att tänka rätt när du funderar på vilka artiklar, intervjuer och reportage som ska vara med i nästa nummer.

Använd plattformen som en del av dagordningen och låt den vara utgångspunkt när ni planerar ert innehåll på redaktionsmötet.

Redaktionsmötet är avstampet

Redaktionsmötet ska vara kreativt men effektivt. Två metoder för att öka chanserna att så blir fallet är att använda sig av den redaktionella plattformen, samt att se till att inte vara för många på mötet.

En redaktionell plattform förenklar arbetet med att hitta bra artikeluppslag, rätt vinklar och relevanta intervjupersoner. Jobbar du på det sättet är en del av såväl idé- som planeringsarbetet gjort redan när redaktionsmötet startar – och deltagarna slipper komma till mötet med ”blanka papper”.

Att ha en grundstomme av uppslag att utgå ifrån är gynnsamt för kreativiteten när det gäller att planera fram resten av innehållet. Hur många ska vara med på mötet då? Det beror naturligtvis på många olika faktorer. I sin enklaste form är det ett möte mellan två personer: en kommunikationsansvarig, det vill säga utgivaren, och en som är ansvarig för själva produktionen, det vill säga redaktören.

Finns produkt‑, verksamhets- eller affärsområdeschefer eller motsvarande bör även de vara med. Men var inte för många. Är ni fler än sex till åtta personer kommer mötet dra ut på tiden och diskussionerna riskerar att dra iväg åt fel håll och handla om annat än själva innehållet.

Varje lös tråd kan trassla till det

När mötet är slut ska så få lösa trådar som möjligt återstå. Helst inga alls. Det kan vara frestande att vifta undan frågetecken och oklarheter och säga ”det kollar vi upp senare”, eller ”vi kan väl fundera på idéer under veckan”.

Det kan funka, såklart, men rekommendationen är att reda ut allt genast. Varje detalj som blir hängande i luften utgör en potentiell risk för trassel senare.

Tänk på att inte nöja er med en idé för varje artikel. Den kan spricka, till exempel för att tilltänkta intervjupersoner inte vill ställa upp. Försök att alltid ha minst ett alternativ som kan täcka upp för uppslag som spricker.

Med detta sagt: Vissa delar kan trots allt lämnas oplanerade till slutfasen av produktionen. Det kan exempelvis gälla ett mindre antal notiser och nyheter, om er erfarenhet är att det alltid dyker upp nya saker som behöver kommuniceras.

Återkoppla till ansvarig utgivare

Redaktören måste återkoppla efter redaktionsmötet till den som är ansvarig utgivare (här använder vi inte termen i juridisk mening, även om personen naturligtvis kan vara ansvarig utgivare även i juridisk mening).

Redaktören sammanfattar mötet och punktar upp innehållet med vinkel/syfte och kontaktpersoner, artikel för artikel. Den här återkopplingen är viktig oavsett om du använder en byrå eller producerar i huset, eftersom den tidigt undanröjer eventuella missförstånd och oklarheter.

Det är inte fel att i det här läget också göra en grov sidplanering eller åtminstone en disposition, såvida inte den redaktionella plattformen redan styr upp och gör sidplanen given. Och kanske viktigast av allt – återkopplingen måste innehålla en tidsplan.

Tidsplanen

Jobbet blir omöjligt utan en tydlig och realistisk tidsplan. När du gör tidsplanen är det en bra idé att börja från slutet, det vill säga med utgivningsdatumet, den dagen ditt innehåll publiceras online eller när din tryckta tidning når mottagarna.

Från det datumet räknar du dig metodiskt tillbaka längs de olika hållplatserna längs produktionslinjen.Så småningom kommer du till manusstoppet, det vill säga den dag då allt textmaterial och helst också alla bilder ska vara klara och godkända av alla berörda instanser.

Kom ihåg att lägga in tid för utgivaren att gå igenom allt material innan det lämnas vidare till layout eller digital publicering.

Låt intervjupersonerna läsa texterna innan utgivaren gör det. Detta är en förtroendefråga mellan skribent/redaktör och den intervjuade. Denne ska ha möjlighet att först korrigera eventuella missförstånd och inte riskera att framstå som okunnig inom sitt område inför utgivaren.

Den mellanliggande tiden, från det datum då du gör tidsplanen och fram till manusstopp, är den tid du har på dig att producera allt innehåll. Av någon anledning verkar den tiden ofta oroväckande kort, särskilt med tanke på hur behagligt avlägset utgivningsdatumet tedde sig när du började räkna på tidsplanen.

En grundläggande insikt för att lyckas att hålla tidsplanen är att det inte är din kalender som styr produktionen. Det är alla intervjupersoners kalendrar som styr. Var alltså förberedd på en intensiv sista vecka före manusstopp. Men vänta inte för den skull med att börja arbeta – sätt genast igång med att boka in dina intervjuer! I

nästa blogginlägg går vi igenom de återstående momenten.

Därför är redaktörens roll så viktig

Publicerad Lämna en kommentarPublicerad i Företag

Digitala plattformar har öppnat upp fantastiska möjligheter för företag att dela med sig av värdeskapande innehåll till kunder och andra intressenter. Men intrycket kan bli spretigt i den digitala miljön. Därför är redaktörens roll central i all innehållsmarknadsföring.

För att ditt innehåll ska ge effekt behöver du kommunicera i flera olika kanaler. Vissa av dem, som Twitter och Instagram, är snabba och mer eller mindre flyktiga. Andra, som bloggar, magasin och e‑böcker, är mer gedigna. Här producerar du innehåll med lång hållbarhet.

Gemensamt är att kanalerna tillsammans ska bygga upplevelsen av dig som den mest intressanta kunskapsledaren. Och för att lyckas med detta behöver du någon som har rollen som redaktör.
Redaktörens uppdrag är att ha överblick och vara en samlande punkt och kraft när du producerar ditt innehåll. Ansvaret gäller självklart att du kommunicerar, vad du berättar och inte minst hur du framför det.

Strategier för kommunikation

Vi utgår i den här artikeln från att du har en genomarbetad strategi för kommunikationen i dina olika kanaler:

  • Vilka typer av artiklar, intervjuer, nyheter och reportage som fyller kund- eller branschtidningen, i form av digitalt magasin, företagsblogg eller tryckt tidning.
  • Vilken berättelse bilder i digitala plattformar ska skildra.
  • Vad för slags nyheter och information som platsar i nyhetsbrevet.
  • Hur Facebook hanteras.

Nyckelperson med koll

Det är de stora dragen. Dessa har redaktören givetvis järnkoll på och blir därför det naturliga bollplanket för idéer och frågor.

Redaktören är också en nyckelperson till exempel när nya medarbetare ska slussas in och börja arbeta med att producera innehåll. Det är den person som beställer innehåll i form av text och bilder som eventuellt köps in av frilansare eller byrå.

Redaktören har såklart även koll på periodicitet och tidsplaner för publiceringarna. Men det är inte så att redaktören är en diktator som själv bestämmer vad som är rätt och fel i din innehållsmarknadsföring. Uppdraget är att säkerställa att det ni har beslutat också är det som hamnar i kanalerna.

Stärker nätverket

I sin roll lär sig redaktören undan för undan allt mer om ämnet eller ämnena för ditt innehåll. Redaktören breddar, fördjupar och stärker det relevanta nätverket. Redaktören lär känna de interna och externa leverantörernas styrkor och svagheter; skribenter, fotografer, digitala kommunikatörer.

Redaktören har kanske också läsarkontakt i en eller annan form. (Grattis i så fall, för ett bättre beslutsunderlag för att ytterligare finslipa din kommunikation finns inte.) Kort sagt samlar redaktören på sig erfarenhet och kunskap som det vore synd och skam att inte använda på bästa sätt.

Redaktörens hantverk

Utan överblicken och det samlade greppet är det lätt att du börjar dra åt olika håll. Följden blir att dina läsare och följare inte upplever dig som så konsekvent och gedigen, utan snarare får en splittrad och ogenomtänkt bild. Därmed kommer vi in på finliret – redaktörens praktiska hantverk.

Det handlar bland annat om att lägga sista handen vid det språkliga och grammatiska och att se till att det inte finns några skriv- eller stavfel. En annan viktig uppgift är att ha koll på att ditt innehåll är konsekvent när det gäller att följa de skrivregler ni kommit överens om.

Skrivreglerna är viktiga. Samtidigt är det på sin plats att höja ett varningens finger. Låt dem inte bli allt för detaljerade. De ska ge konsekvens i språket och vara en del av din tonalitet (det vill säga hur du pratar med din omvärld). Men de får inte sätta krokben på och bakbinda dina skribenters skrivlust och kreativa förmågor.

Här är några exempel på vad du bör ha med i dina skrivregler för redaktionell text:

  • Hur gör vi med förkortningar? (Grundregeln är att aldrig använda förkortningar i löpande text).
  • Hur skriver vi tal och siffror? (Grundregeln är att tal upp till och med tolv skrivs ut som ord, från och med 13 skrivs de som tal. Stora, jämna tal som hundra och tusen kan med fördel skrivas som ord, beroende på sammanhanget.)
  • Hur punktlistor skrivs. (Till exempel avseende punkt och stor bokstav.)
  • Hur företagsnamnet/organisationen skrivs. (Här är grundregeln att uttalbara förkortningar som är tre bokstäver eller längre skrivs med stor begynnelsebokstav, resten små. Bra exempel är Ikea – sorry, varumärkesavdelningen på nämnda företag – och SEB. Det sistnämnda för att det faktiskt ska uttalas bokstav för bokstav. Just detta illustrerar också värdet av den här skrivregeln. Skriver vi IKEA betyder det att det ska läsas ”Ijkåea” – och det gör ju ingen.)
  • Älska verb och hata substantiv – det vill säga undvik den språkpest som kallas substantivsjukan. Många substantiv gör texten svårläst och vice versa. (Skriv alltså ”vi producerar” istället för ”vi har en produktionsanläggning”. Eller ännu hellre ”vi tillverkar”.)
  • Använd aktiv framför passiv form. (Skriv ”Vi anställer nu…” istället för ”En rekryteringsprocess har inletts…”. Jämför substantivsjukan.)
  • Hur länkar i texterna hanteras: öppnar de en ny flik eller sida, eller leder de rakt in på någon annans webbplats? (Grundregeln är att en länk alltid öppnas i en ny flik.)
  • Regler för fasta uppgifter som till exempel kontaktinformation, uppmaning att prenumerera på nyhetsbrev, följa bloggen med mera. (Grundregeln är att alltid ha en så kallad CTA, call to action, i eller efter en artikel som publiceras digitalt.)
  • Undvik parenteser. (Ingen regel utan undantag…)

Slarv rubbar förtroendet

Kanske kan en del av detta tyckas vara petitesser. Men vikten av konsekvens och noggrannhet är lättare att förstå om man betraktar det hela från andra hållet: Det du strävar efter är att bygga ett långsiktigt förtroende. Om ditt material då presenteras inkonsekvent och slarvigt kommer det intrycket närmast garanterat att smitta av sig på hur kvaliteten i själva innehållet uppfattas.

I längden hotar det dina läsares förtroende för dig och då kan mycket jobb vara gjort förgäves.

Så: Har du ingen innehållsredaktör – utse en snarast!

Finns redaktören på plats ska denne givetvis ha både förtroendet och inte minst mandatet att vara sista instans för allt innehåll. En noggrann redaktör filtrerar bort slarv och inkonsekvenser som riskerar att störa läsaren och underminera förtroendet.

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Publicerad Lämna en kommentarPublicerad i Företag

Då och då händer det att ett företag förlorar kontrollen över sina kunders personuppgifter. Det är naturligtvis inte bra och får konsekvenser.

Med jämna mellanrum uppdagas händelser där företag förlorat kontroll över sin kundinformation. Till exempel uppdagades 2018 att British Airways blivit utsatt för skadlig kod som ledde till att personuppgifter från 380 000 kunder läckte ut. Senare samma år upptäcktes att hotellkedjan Marriott exponerat kunduppgifter om ca 339 miljoner gäster.

De båda exemplen visar att missöden av detta slag inte helt sällan inträffar.

Vad är en personuppgiftsincident?

Till att börja med så är en personuppgift all slags information som kan knytas till en levande person. Det kan röra sig om exempelvis namn, adress, foto och personnummer. En personuppgiftsincident kan inträffa om personuppgifter om registrerade personer blivit förstörda, gått förlorade eller på annat sätt hamnat i orätta händer.

Olika rapporteringsskyldigheter gäller

Beroende på vilket regelverk som gäller för din organisation ska personuppgiftsincidenter rapporteras till olika tillsynsansvariga. För företag som arbetar med marknadsföring torde rapporteringsskyldigheten enligt Dataskyddsförordningen vara det vanligaste.

För en del organisationer kan rapporteringsskyldighet även följa av brottsdatalagen eller enligt lagen om elektronisk kommunikation. Fortsättningsvis fokuserar vi emellertid på kraven enligt GDPR.

Rapportering till Datainspektionen

Om det har inträffat en personuppgiftsincident ska detta anmälas skyndsamt till Datainspektionen inom 72 timmar. Det finns dock ett undantag från kravet att rapportera om det bedömas osannolikt att incidenten medför en risk för fysiska personers rättigheter och friheter.

Om en anmälan ska ske, och denna inte görs inom 72 timmar, så måste förseningen motiveras för tillsynsmyndigheten. Det bör även nämnas att det idag är vanligt att personuppgiftsbiträden, t.ex. ett telemarketingföretag anlitat av den personuppgiftsansvarige, hanterar personuppgifter och i sådana fall ska denne skyndsamt underrätta den personuppgiftsansvarige om en incident inträffat.

Så gör du en incidentanmälan

En incidentanmälan ska innehålla viss information så som personuppgiftsincidentens art, det ungefärliga antalet registrerade som berörs, en beskrivning av de sannolika konsekvenserna av personuppgiftsincidenten, och de åtgärder som den personuppgiftsansvarige har vidtagit eller föreslagit för att åtgärda eller mildra personuppgiftsincidenten.

Här är det även av vikt att påpeka att det är viktigt att den personuppgiftsansvarige för en strukturerad dokumentation över omständigheterna kring personuppgiftsincidenten, och vilka åtgärder och beslut som har vidtagits.

Själva anmälan av en personuppgiftsincident sker genom en blankett som skickas till Datainspektionen. Det kan även vara värt att nämna att blanketten och dess innehåll blir en allmän handling. Ett utlämnande prövas dock först av tillsynsmyndigheten och kan begränsas av sekretess.

Rapportering till de drabbade registrerade

I vissa situationer måste även de drabbade registrerade personerna informeras av den personuppgiftsansvarige om att incidenten har inträffat. Om det bedöms att incidenten sannolikt lett till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter ska den personuppgiftsansvarige skyndsamt informera den registrerade om personuppgiftsincidenten.

De drabbade ska då erhålla information om personuppgiftsincidentens art och kontaktuppgifter där mer information kan erhållas, t.ex. till dataskyddsombudet om det finns en sådan utsedd vid företaget. Dessutom ska de drabbade informeras om de sannolika konsekvenserna av personuppgiftsincidenten och de åtgärder som den personuppgiftsansvarige har vidtagit för att mildra eventuella negativa effekter.

Undantag finns

Det finns dock undantag från att informera de drabbade. Det skulle kunna vara fallet om den personuppgiftsansvarige exempelvis har vidtagit tekniska skyddsåtgärder, så som kryptering, vilka gjort uppgifterna oläsbara för utomstående. Det finns även ett undantag från att direkt informera de drabbade om det skulle inbegripa en oproportionell ansträngning. I sådana fall kan en riktad information till allmänheten vara godtagbar.
Tillsynsmyndigheterna har dock rätt att ompröva den personuppgiftsansvariges beslut att inte informera de drabbade och ålägga denne att göra detta.

Avslutande kommentarer

Eftersom nätbrottsligheten ständigt utvecklas och tekniken, trots alla ansträngningar att täppa till luckor i dess funktionalitet, ibland brister så är det garanterat inte sista gången som personuppgifter kommer på vift på liknande sätt som nämnts ovan.

Därför bör det ligga i varje seriös aktörs intresse att förbereda sig för om det värsta skulle hända. Främst för att minimera eventuella konsekvenserna för de drabbade och undvika att skada företagets förtroende, men även i syfte att undvika risken att tilldömas sanktionsavgifter av Datainspektionen.

Det innebär att det är lämpligt att man som företagare i samband med en genomgång av sitt arbete med behandling av personuppgifter agerar proaktivt och upprättar rutiner för att upptäcka personuppgiftsincidenter – samt har en plan för hur personuppgiftsincidenter ska hanteras. På så vis ökar förmågan att agera i rätt tid och på rätt sätt om olyckan skulle vara framme.

Nytt EU-direktiv ställer tuffare krav på marknadsföring online

Publicerad Lämna en kommentarPublicerad i Företag

EU satsar stora resurser på att förbättra de juridiska spelreglerna i den digitala miljön. Det gäller inte minst den konsumentskyddande lagstiftningen. Större krav på e-marknadsplatser och en utökad ångerrätt är bara ett par exempel på detta. Sanktionerna vid överträdelse kan svida riktigt ordentligt och just därför måste du hänga med i utvecklingen!

I artikeln Nytt direktiv om digital upphovsrätt  från den 27 februari diskuterar advokat Erik Ullberg och Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå Copyrightdirektivet och två av dess mest kontroversiella delar som i folkmun benämns länkskatten och uppladdningsfiltret. Knappt en månad senare, den 26 mars mars röstade Europeiska rådet igenom det slutliga förslaget.

Dagens artikel fortsätter i samma spännande hjulspår när Erik och Gunilla diskuterar ännu ett EU-direktiv som kommer att påverka dig som marknadsförare. Denna gång handlar det om Konsumentdirektivet, vars syfte är att förbättra skyddet för konsumenternas ekonomiska rättigheter med fokus på den digitala miljön.

Direktivets syfte och många delar

Konsumentdirektivet heter egentligen ”Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993, Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU vad gäller bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler”, och antogs i mars 2018.

Primärt är konsumentdirektivets syfte att uppdatera befintliga konsumentskyddsregler i förhållande till hur konsumentskyddet bevaras online, och det långa namnet skvallrar om att omfattande förändringar är på gång.

Konsumentdirektivet innefattar ett flertal direktiv:

  • Direktivet om oskäliga avtalsvillkor
  • Direktivet om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter
  • Direktivet om otillbörliga affärsmetoder
  • Direktivet om konsumenträttigheter.

Avskräckande böter och individuella rättsmedel

EU tycks ha förstått att det krävs effektiva och avskräckande sanktionsmöjligheter för att få företagen att lyssna när det kommer till lagöverträdelser i den digitala miljön.

I likhet med Dataskyddsförordningen GDPR innehåller nämligen direktivet bestämmelser om böter på upp till 4 % av den globala årsomsättningen vid utbredda gränsöverskridande överträdelser av lagstiftningen. Sanktionsmöjligheterna kommer att införas i samtliga direktiv som omfattas av Konsumentdirektivet.

Vid sidan om detta kommer Konsumentdirektivet även att innehålla en rätt till individuella rättsmedel för konsumenter som utsätts för otillbörliga affärsmetoder som till exempel aggressiv marknadsföring – förutsatt att påföljderna är proportionella, effektiva och inte påverkar tillämpningen av andra rättsmedel som konsumenterna har enligt EU-rätten eller nationell rätt.

Dessa individuella rättsmedel ska för konsumenten åtminstone innebära att avtalsenliga rättsmedel omfattar rätt att häva avtalet samt att utomobligatoriska rättsmedel inbegriper rätt till skadestånd.

Större krav på e‑marknadsplatser och onlineplattformar

Transparens är ett centralt begrepp i Konsumentdirektivet. Och för att uppfylla kraven om större transparens gentemot konsument måste i det avtal som träffas tydligt framgå:

  • om avtalet ingås med privatperson eller näringsidkare;
  • om konsumentskyddslagstiftning är tillämplig; samt
  • vem som är ansvarig för att tillse att konsumenträttigheter säkerställs, det vill säga tredjepartleverantör eller e‑marknadsplats.

Vidare ställer Konsumentdirektivet krav på att onlineplattformar tydliggör för besökaren om en tredje part vid sökningar på plattformen till exempel fått en högre placering eller ranking på grund av att den gett ersättning till plattformen. En sådan åtgärd måste tydligt markeras gentemot konsumenten i syfte att vara transparent avseende de sökresultat som visas.

Ångerrätt vid betalning med personuppgifter

Ett annat intressant krav som införs i och med direktivet är att konsumentens ångerrätt vid distansavtal även kommer att gälla för de fall konsumenten betalat för tjänst eller vara med sina personuppgifter. Detta påverkar exempelvis sociala medieplattformar där kunden tillhandahåller diverse onlinetjänster i utbyte av att kunden registrerar sina personuppgifter och därmed samtycker till viss form av personuppgiftbehandling.

Konsumentdirektivet ger kunden en möjlighet att häva ett ingått avtal med en ångerfrist om 14 dagar. I och med denna utökade ångerrätt tillskrivs personuppgifter i viss mån ett värde som motsvarar monetära medel.

Direktiv med genomslagskraft

Konsumentdirektivet är ett tydligt tecken på att EU uppmärksammat behovet av att förtydliga och stärka befintlig konsumentskyddande lagstiftning i takt med att den digitala marknaden förändras.

Eftersom Konsumentdirektivet innebär utökade sanktionsmöjligheter i form av böter av betydande storlek samt högre krav på transparens gentemot konsumenten förväntas direktivet få stark genomslagskraft.

Mitt råd till dig som näringsidkare i allmänhet och marknadsförare i synnerhet är därför att noga bevaka de förändringar inom konsumentskyddet som kommer att ske de närmaste åren.